Både igår & idag på morgonen, fick jag ett krampanfall. Vaffö nu detta? Räcker det inte med att jag mår lite illa och inte har någon aptit. Känner inte ens för att äta den lilla dos mat som är ordinerad - 100 ml.
Aja. Nu till något roligare. Igår kom Efwa & Emma och hälsade på. De stannade en bra stund och jag somnade faktiskt mitt i diskussionerna...
Jag fick iallafall visa upp min nya goa sida - mindre svullen, mindre skrikig, mer välmående trots situationen. Det går även att röra mig utan att jag blir störd och jag kan somna i lugn & ro. Som de sa så är jag en helt annan bebis! :-)
När man ser tillbaka på tiden på 62:an, så är det faktiskt lite svårt att förstå att jag varit sååå dålig. På kort tid hände det så mycke...
Jag har snart varit inneliggande i 2 månader. Det känns som en evighet och det är det ju också, med tanke på att det nästan är halva mitt liv. Jag undrar dagligen, när jag får åka hem till min storebror och få stanna mer än några timmar?!?
Trots denna lite deppiga stund, så har jag tillsammans med mams & paps bestämt att kämpa på. Jag har ju visat omvärlden att jag kan gå framåt, trots mina bakslag.
Vi har en lång vandring med behandlingar, men vi kommer att klara det – vi måste klara det!
Kram Bella
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Trots alla komplickationer är ni starka tillsammans! Fortsätt kämpa som ni gör så blir nog allt bra.Ni ser ju resultat hur fin och duktig Bella har blivit redan.
SvaraRaderaKram Morfar o Britten.
Hej lilla Bella, du är så duktig och ni kämpar alla tre, storrebror längtar eftar er också, men han har det gott,och blir mycket bortskämd med korv och lite annat!!!! hoppas att du och dina päron får komma på permis och vara hemma en hel helg.puss och kram Farmor&Farfar
SvaraRaderaSjälvklart kommer ni klara det! Du är så duktig Bella!
SvaraRaderaHej Bella. Nu är mamma o pappa på väg till dig. Hoppas helgen varit bra med mormor o Erik.
SvaraRaderaKämpa på!! Kram Britten o morfar
Hej igen lilla Bella!
SvaraRaderaSå var vi hemma igen efter att ha varit på besök hos dig vår goa lilla älskling. Saknar dig mycket!När vi var tillsammans i helgen myste vi och hade det gott och du och mormor låg och "snarksnusade" tillsammans (Erik har fotobevis på detta!) och vi hann även med lite träning. Du hade det också jobbigt många stunder men du visade då att du är en otroligt fantastisk kämpe. Tusenfalt med kramar och pussar till dig och tack till dina föräldrar för att vi fick vara med dig i helgen. /mormor och Erik